"Enligt det här testet är jag ju korkad!"

Seniorkonsulten, alias Allan, som tidigare haft en hög chefsposition och såg sig själv som högintelligent, inledde utbildningsdagen på ett något annorlunda sätt. 

"Eeeh...jo, ja..., det handlar ju om förmågan att hantera komplexitet på kort tid...", krystade jag fram och satte nästan morgonkaffet i halsen. Hur i all sin dar skulle jag bemöta detta? 

Det var klockan 09:15 på morgonen en vårdag 2015 och utbildningslokalen fylldes genast med en kvalmig, nästan tryckande atmosfär. Allans själsvånda var påtaglig. I två dagar hade vi upprepat att det inte finns "rätt eller fel" i en människas personlighet. Men med intelligens vet vi ju alla att det är annorlunda. Det handlar om en mindre nyanserad bild. Det finns en föredragen profil när vi talar om begåvning. INGEN vill vara korkad.

Kursdeltagarna spände ögonen i mig. De krävde ett svar. Allan berättade för övriga kursdeltagare att han kommit med i Mensa (ideell förening för människor med hög IQ), och småflinade när han pekade med fingret på sitt testresultat och demonstrativt kastade rapporten framför sig på bordet. 

​"Men enligt det här testet är jag ju korkad?"

Det hela blev inte bättre av att en av de andra kursdeltagarna, som vi kallar Olle, nu stämde in i kråksången och menade att en förklaring verkligen var på sin plats. Eftersom han historiskt sett fått höga värden på andra begåvningstester, men likt Allan hamnat under medel på just detta test, såg han nu sin chans till upprättelse: 

"Nej, jag tror inte på det här begåvningstestet, det här får du allt kolla upp!..."

Och plötsligt kände jag mig väldigt liten... 

Eftersom jag själv, trots att jag är elitschackspelare med hyfsat hög IQ, smärtsamt nog OCKSÅ hamnar under medel på begåvningstestet (!), tog jag detta som exempel för att bemöta Allans och Olles argument, men jag talade för döva öron... Efteråt funderade jag mycket på det som hänt och jag tyckte mig börja se ett mönster.

Min slutsats landade i att Allan, Olle och jag själv hade följande gemensamt:

• Vi jobbar hårt för att förstå saker på djupet.
• Vi är motiverade och högpresterande men tar god tid på oss.
• Vi anses smarta av andra men hamnar under medel avseende "generell intelligens" (g-faktorn).

Vad är då "generell intelligens" och g-faktorn? Jo, det är en modell för att mäta intelligens som bygger på faktoranalys där olika typer av intelligenser (språk, musik, matte, etc) bekräftar varandra. Tonvikten ligger på sk "flytande intelligens" som  är genetiskt betingad och bestämmer hur snabb hjärnan är på att hantera helt ny/okänd och komplex information (där reglerna är okända).

Efter grundlig analys, långa samtal och idel huvudbry förstod jag att vi alla tre (jag själv, Allan och Olle) var LÅNGSAMMARE än andra med större genetiskt betingad/medfödd intelligens, helt enkelt på grund av våra föräldrar. Men vi tillhörde den stora gruppen människor som utvecklat vår begåvning genom stark motivation, hårt arbete och ständigt lärande. Vår intelligens hade med stor sannolikhet en övervikt av sk "kristalliserad intelligens" (förvärvad intelligens).Vi hade alla jobbat extremt hårt för att bli experter, men var "trögstartade" och långsamma på att tillgodogöra oss ny information. Vi behövde tid, mycket tid. Men vi valde att kalla det "perfektionism" eller "noggrannhet".

Så vad prioriterar vi i arbetslivet? Hög INTELLIGENS eller hög MOTIVATION?
Det är frågan i en värld där vi verkar glömt att alla som VILL faktiskt har förmågan att utveckla sin intelligens (hjärnan är en muskel). Jag räds en framtid där robotar sköter urvalet med tonvikt på snabbhet snarare än motivation och engagemang. Alla ska inte jobba som ingenjörer eller kärnfysiker. För de flesta räcker medelbegåvning långt, och kanske ännu längre. Kanske är det dags att vi börjar använda urvalstester med lite större varsamhet och urskiljning?...

Här får du  5 KOM-IHÅG avseende kognitiva urvalstest  - för ett mer nyanserat perspektiv på intelligens:

1. "g"-faktorn / generell intelligens är ett mått på förmågan att hantera KOMPLEXITET på kort TID.
2. Ett högt testvärde innebär att man snabbt kan förstå HELT NY och komplex information.
3. Ett lägre värde innebär att man har förmågan att sätta sig in i problem där reglerna är VÄLKÄNDA.
4. Om vi har svårt att förstå KOMPLEX information behöver det inte betyda att vi inte KAN förstå, vi behöver helt enkelt MER TID...
5. Kritisk fråga: Är tid verkligen en trång sektor? Måste allt gå så snabbt?  Eller finns det utrymme för en "vanlig", men ovanligt MOTIVERAD person att få jobbet gjort med samma kvalitet, fast lite LÅNGSAMMARE...